Flickorna från Riyadh handlar om kärlek. Om fyra (eller egentligen fem) unga kvinnor, deras tro och hopp om att finna den riktiga kärleken. Den som inte hindras av föråldrade traditioner eller religionsbundna seder. Om glädje, förtvivlan, förvirring och vänskap.Berättelsen utgörs av mail som författaren skickat ut till alla i Arabvärlden som använder Internet. Författaren berättar om sina fyra väninnor, deras starka band till varandra och om deras sökande efter en trygg framtid, bland annat i form av utbildning, men framför allt kärlek. Hon vill sprida manifestet för de unga kvinnor som vill, men inte vågar, bryta sig loss från det gamla sättet att leva och våga något nytt.
Väninnorna tillhör alla överklassen, och materiellt sett fattas dem inget. Absolut inte. Jag förundras ibland över hur lätt det är att åka till London eller USA över sommaren, eller att genom mäktiga föräldrar knyta kontakter som ger oerhörda fördelar karriärsmässigt. Det skulle kunna vara en historia om vilka 20-åringar som helst, men den annorlunda syn på äktenskap och förhållande mellan kvinna och man förstärker berättelsen från staterna, där bland annat olika inriktningar av islam sätter ramarna för kvinnornas liv.
Boken är absolut både roande, förskräckande och intressant. Till slut hoppar jag dock över de olika sångtexterna, citat ur suror, eller längre dikter (förutom av engelska diktare) och hoppar direkt till mailen, för att få reda på hur det ska gå för de fyra vännerna.
2 kommentarer:
Tjoho. Nu har jag gjort din utmaning om uppmaningar. Bättre sent än aldrig. ;)
Så du är också deckarfreak!? :)
Visst är den bra, fast som du säger helt overklig materiell värld. Visst känns det hemskt att de lever i detta precis som vi lever vårt liv nu, fast vi bara bestämmer själva, ingen rår över våra beslut, vi kan leva i kärlek med män som vi valt?! Man vill ju bara gråta ibland! Jag ska boka Litteralund, det går ju att avboka om det uppstår komplikationer...:o)
Skicka en kommentar