Det blev många tappade maskor och åtskilliga felstickningar, så jag hann bara en halv toffla, men nu hoppas jag att jag har fått kläm på det. Mönstret till tofflorna jag stickar är från Drops, och jag börjar fundera på om det inte skulle gå lika bra att virka det...:) Jag ska nog prova det när jag är färdig. Jag funderar på att göra fler gästtofflor att hänga innanför dörren, så att de som besöker oss slipper tassa omkring på våra kalla golv. :)
Mamma, som inte har handarbetat på många år, hade inte glömt av något sen jag var liten och hon alltid hade ett handarbete i händerna. Hon satte igång med ett par barnstrumpor i petrol utan mönster med en väldig fart. Det finns så mycket historia bakom handarbete, det är fantastiskt att få ta del av ett så härligt kulturarv!
Ja...det var verkligen lite som i boken, Livets aviga och räta, att sitta omgiven av garn och tyger, höra stickor mot varandra och olika tips bytas runt bordet. Någon hade till och med bakat en prinsesstårta till ett födelsedagsbarn, med ett garnnystan på... ;)
7 kommentarer:
Å vad kul att det blev något! Håller med om att det är härligt att komma hemifrån slippa se alla måsten runt omkring. Ser fram emot att se dina tofflor.
Det låter så trevligt. Här i stan finns en mysig garnaffär/stickcafé men jag är allt för feg för att gå dit ensam och sätta ner mig och virka där. Tur så finns det bloggvänner som man kan dela virkerfarenheter med :)
Oh vad supermysigt det låter. Jag måste verkligen få ihop ett par tofflor snart, vi har iskalla golv och jag tänkte göra ett par hela förra vintern men det blev inget...
Kram/veronica
Ja nu blev jag ju inte direkt mindre avundssjuk. Vad härligt att få träffas och inspireras och få hjälp och råd av varandra. Ha det finfint. //Ellinor
Vad kul! Jag har aldrig vågat mig iväg på stickcaféerna här i stan.
Hur går det med de virkade tofflorna? :)
Låter härligt, älskar förresten den boken..
Jag har bara testat stickcafé en gång och det gör jag inte om, i alla fall inte där.. som amatör så var man inte intressant utan alla som var där var väldigt avancerade och namedroppade stickare och utställningar och svåra mönster de gjort.. om man var osäker på sin stickförmåga innan blev den inte bättre efter. Men det finns nog mängder av mysiga stickcaféer. Ditt ställe låter som ett sånt och det är ju det man söker.
Ha det så gott!
Liv
Jag vill också gå på kurs och få träffa andra :) Jag och några vänner brukar ses och virka eller sticka då å då iofs. Det är kul det med. Nu kommer ju hösten också. Då blir det mer tid över för sånt!
Skicka en kommentar