
Efter relativt lite läsning, kan jag ändå konstatera att boken intresserar mig. Boken har sin början 1994, då Eva börjar arbeta på Rosenbad. Därifrån fortsätter Eva berätta inside-historier från regeringsarbetet och friskar upp minnet av nationella angelägenheter. Jag behöver påminnas, för tyvärr var mitt intresse för nutidsfrågor inte så stort när jag lämnade mellanstadiet för högstadiet 1994. Visst minns jag en del, men det är annorlunda att få sitta på andra sidan, bland ministrarna, och ta del av Eva Franchells version av Estonia, mordet på Anna Lindh, valrörelser, Toblerone, regeringsskiften och ministerarbete. Jag får be att återkomma till den här boken.
1 kommentar:
Tack för uppmuntran!
Skicka en kommentar